söndag 23 april 2017

Kamakaze och grime

Asså Kamakaze håller på att blow as we speak. Här kommer lite bra som han varit med i, plus massa andra svinbra MCs, typ Izzie Gibbs som jag har följt ett tag. Heja grime, såhär jag hittar nya artister. Många brittiska kanaler är riktigt bra på att ta in nya talanger och ge dem en chans.

Den här är riktigt rolig, alltid kul med battles!

Avslutningvis klassikern "fire in the booth" med legendaren Charlie Sloth. Får man komma till Charlie är det ett erkännande i sig.

måndag 2 januari 2017

Recension av Max Perkele - When Keeping it Real Goes Wrong

Igår släppte Max Perkele (Max Peezay) äntligen sitt nya album When Keeping it Real Goes Wrong, efter singeln BAKK. Har hunnit dra igenom det flera gånger nu och kan säga att mina höga förväntningar införlivades. Som alltid väldigt genomarbetade texter vilka utgår från en realism. I Max Perkeles texter finns det utrymme för både politik, humor och mer filosoferande inslag. En kombo som funkar väldigt bra. "ADD, självdiagnos, gjorde inte klart min utredning, tyckte det sa en del"

Skivan visar stor bredd där vissa låtar verkligen andas grime, med en hög energi och ett aggressivt tempo, typ hjälp till självhjälp och det blir extra tydligt när han gästas av brittiska artister i bland annat #BARS ,inside eller hype, (är fortfarande helt hänförd över att han på skivan "F.A.S. 3" gästades av Lady Leshurr och Newham Generals). Då hörs ett välkänt vokabulär med fraser och uttryck som känns igen från den brittiska grimen.



Det är också det som är så spännande med Max Perkele. Det finns liksom ingen etablerad svensk grime med vissa specifika slangord eller uttryck. Han befinner sig därför i en unik position med helt fria händer forma sin egen musik, men också en helt ny genre. Det som imponerar är att han inte tar den lätta vägen, utan kommer på fyndiga rim och därför etablerar en väldigt hög standard för svensk grime. Som han själv säger "sjukaste rimmet på etnisk svensk, heltidstjänst, men också mercedes benz, en feting länk och trofféflickvän"

Har svårt att välja ut några favoriter då alla låtarna är så olika, men ändå väldigt sammanhängande. Det är små nyanser som skiljer dem åt, men man känner igen soundet. Men en låt som på en gång stack ut för mig är Ja D klart där Rawda gästar och Tref är också en väldigt spännande låt rent ljudmässigt. Men det är ingen överraskning för mig att jag faller för de låtarna med ett högt tempo. Det som jag överraskas utav är att jag verkligen gillade Närhet vid första ögonkastet som jag tolkar som en kärleksförklaring till en special someone. Kan ibland ha svårt för låtar med lite ballad/ RnB-feeling. Men den här var väldigt fin och personlig utan att bli smörig.


Saga Berlin har gjort visuals till albumet som finns att hitta på Youtube. Saga har bland annat jobbat med hela svenska hiphopeliten, bland annat Cherrie, Rosh, Linda Pira och Yasin Byn.

Jag ger albumet 5/5!

onsdag 14 december 2016

Frost God - Yung Lean

Okej, nu har jag hunnit lyssna igenom Leans senaste släpp Frost God och redan efter första vändan var jag hooked. Jens uttryckte det som det bästa han har gjort. Vet inte riktigt om jag kan hålla med om det än. Tycker både Warlord och Unknown memory är riktigt starka. Men det är väldigt bra. Favoriterna är just nu Head 2 Toe, Kirby samt Hennessy & Sailor Moon.

En dag som denna minns jag med värme tillbaka till den gången Lean beställde en grillad macka med mozzarella samt en "dryck" av mig på kulturhuset. Those were the days.


Här är Hennessy & Sailor Moon som jag hörde för några veckor sen när den kom ut. Kommer ihåg att jag då inte gav den mer än en spelning. Är lite så med Yung Leans musik för mig, jag måste verkligen vara på rätt humör. Idag gick allt rätt in.


Max Perkele

Idag släpper Max Pekele aka Max Peezay sin singel BAKK. En liten teaser inför det kommande albumet. Jag är taggad!



Idag släppte även Yung Lean ett mixtape med tunga namn som vanligt. Adamn Killa, Bladee och sist men inte minst A$AP Ferg. Låter lovande.

torsdag 20 oktober 2016

Youngs Teflon, Izze Gibbs och en overload i grime

Den här kom ut för två dagar sen och är riktigt bra lyssning och underhållande att titta på. Youngs Teflon är som vanligt stabil. Älskar hans warm up session från 2010. Måste lyssna in mig på den här fler gånger för är mycket här i som är kul. Synd med censuren bara, tar bort mycket.






En annan kul video är denna. Kom ut i slutet av maj, men upptäckte den själv för någon månad sen. Mina favoriter inleder och avslutar. Izzie Gibbs samt Kamakaze. Sen är den späckad av nya unga lovande talanger. Mycket bra tempo och fint flyt videon igenom. Kommer återkomma till just Izzie Gibbs med ett eget inlägg.

torsdag 11 augusti 2016

Nytt på grime-fronten: Kamakaze (Matt Robinson)

Det händer mycket inom grime scenen just nu och musiken har börjat växa i Sverige med Stormzy och Skepta. Way Out West kryllar av etablerade namn och även Bråvalla som jag besökte bjöd på grime. Såg Bugzy Malone som trots en publik på 50 pers genomförde en energifylld välrepeterad show. Yungen skulle också köra men ställde till min besvikelse in. Han var en av de artister som fick mig att faktiskt köpa en biljett, så det var väldigt tråkigt.

En kille som det här året har börjat ta allt mer uppmärksamhet är Kamakaze. Kamakaze eller Matt Robinson som han faktiskt heter håller inte enbart på med musik utan spelar fotboll på professionell nivå. Fastnade direkt för honom när han körde "Road Rage" via JDZmedia. Bra tempo och gillar de populärkulturella referenserna till Lemony Snicket och Walter White. Flirtar även lite med Skepta. Hur som helst. Väldigt bra.  

Debuten för "Warm up sessions" fortsätter med kvicka rim och referenser "Never fuck with piggy like lord of the flies" I kommentarsfältet märks det att han är omtyckt, ingen har något att anmärka på, och som någon nämner är det enkelt att höra vad han säger trots ett högt tempo. Det är viktigt!

För mindre än en vecka sen släppte han låten "Justice" som är väldigt politisk och påminner om Aaron Unknown och Akala. I slutet av videon får en se hur Kamakaze kör en bit av låten som spoken word. Det är något jag har respekt för. Tror inte alla skulle klara av eller vara bekväma med det.

söndag 1 maj 2016

Recension av Wiley på Slakthuset

Igår var jag och såg Wiley a.k.a. the godfather of grime på Slakthuset med Jens som var mer eller mindre medtvingad av mig. Jag lyssnar mycket på grime, men på ett väldigt övergripande plan med plats för många olika artister. Därför har inte riktigt någon favorit som jag har lyssnat igenom en hel repertoar av. Något som också beror på att jag aktivt började lyssna på grime för några år sedan och därför inte har haft tid att ta mig igenom material från artister med en karriär på tio år bakom sig. Oavsett kände jag att Wiley är en artist som bör ses, speciellt när chansen infinner sig så här.

Enligt spelschemat skulle han gå på 00:30, en tid som för mig kändes väldigt underlig. Att förlägga en spelning med starttid efter tolv känns inte helt okej. Det är som att visa på att det inte bör tas som en seriös akt och att det föredras att publiken är okritisk efter ett förmodat intag av alkohol. När spelningen sen blev försenad orkade jag inte bry mig längre. Vid ett-snåret gick Wiley på (inte för att det syntes p.g.a. all rök som lokalen täcktes i). Han inledde med att köra "shout outs" till andra artister och köra deras låtar. Sen kom det några låtar från senaste albumet som det var rätt bra drag på. Men sen tappade han det helt. Jag vet inte vad som hände, det var låtar jag inte kände igen, antar att det helt enkelt var äldre låtar. Men det var få i publiken som verkade hänga med, och även om en hade kunnat låtarna hade inte motivationen till att sjunga med funnits där. För Wiley själv rappade inte. Han körde på playback och fortsatte med diverse utrop som "DJ Slimzee" "Selecta". Det hela avslutades med att han tog upp 2 fans (?) på scenen som fick lägga verser till för hög musik. Det blev en väldigt förvirrad och obekväm stämning i publiken som inte fattade vad som hände, vi ville ju höra Wiley, inte någon full kille som drogs upp från golvet. Efter den farsen tog det helt enkelt slut. Wiley gick av scenen utan någon som helst förvarning och kom inte ut igen.

Väldigt tråkigt intryck och oprofessionellt beteende.

söndag 24 april 2016

Markus Krunegård Cirkus 2016

Som rubriken lyder kommer här en recension av Markus Krunegårds senaste spelning på cirkus 4 April 2016. Det var av en slump jag kom iväg på den här spelningen. Har på senaste varit lite trött på min ungdomskärlek Markus Krunegård. Hans texter har inte talat till mig och inte heller melodierna. Hur som helst kändes det spännande med en mer avskalad typ av tillställning som dessutom skulle utföras inför en sittande publik. Kändes som att det krävde ett minimalt engagemang från mig som passade bra. Orkade inte riktigt stå och trängas med långa killar som bor på söder och älskar "Askan är den bästa jorden" och tycker de senaste albumen är genialiska. Typ så. Publiken var också som väntad. Människor med en politisk medvetenhet i skinnjackor från acne och Dr Martens. Överlag var det en höjd medelålder och andel män jämför med för typ 6 år sen.

Tycker också att publiken och arrangemanget med sittplatser märktes av på stämningen. Det blev liksom lite poserande och stelt stundtals. Inte så mycket spontan allsång eller fulla utbristande som "Jag äääälskar dig Markus". Men det var inte heller vad som Markus la upp för. Musikaliskt var detta en av hans bättre spelningar enligt mig. Falsetten var kontrollerad och säker. Varje låt lät precis så som han ville att den skulle låta då det fattades ett band som drev på låtarna. Istället lämnades utrymme för nya musikaliska nyanser och spontaniteter. Bäst tyckte jag om "Hjälp" och "Samma nätter väntar alla". "Hjälp" gjorde sig otroligt bra med dragspel och den starka falsetten. Den sistnämnda var spännande att höra mer distad och rå istället för finstämd och melankolisk med det annars obligatoriska pianokompet. Tyckte också om låten "Helli" samt "Hela livet var ett disco".

En fin konsert överlag som väckte en nytändning för Markus hos mig. Han är ju ändå så jävla fin och bra att se live. Det är då han gör sig bäst. Med sin starka närvaro.  

   

onsdag 24 februari 2016

Lady Leshurr och Lady Lykez

Vet inte hur jag har missat denna freestyle tidigare, Lady Leshurr och Lady Lykez ba köööör.
DJ Melody Kane är sjuk hon med. Riktigt bra helt enkelt!



Konan släppte denna freestyle nyligen. Stark, visar vart skåpet ska stå.